|
|
Biobränslen från skog är
förnybara och koldioxid-neutrala, i motsats till användning
av fossila bränslen (t.ex. kol och olja) som ger stora
ökningar av koldioxidhalten i atmosfären.
Den koldioxid som frigörs vid
förbränning av biobränslen ger inget överskott i atmosfären
eftersom samma mängd koldioxid togs upp av träden under
deras tillväxt.
Den energi som krävs för att skörda och hantera biobränsle
från skog är mycket liten, mindre än 5 % av energin i det
skördade biobränslet.
Under förutsättning att
återväxten av skog är minst lika stor som uttaget så är
klimatpåverkan försumbar.
 |
|
»Utan
kompensation av förlorad näring
sjunker tillväxten i
nästa skogsgeneration.
»Grot-uttag
på kvävefattiga marker bör
kompenseras också med kväve.
»Askåterföring
ger tillväxtökningar på
kväverika marker.
Kompensation görs idag bara på
en liten del av den areal som det skördas GROT på. Det ger
lägre tillväxt på sikt och därmed lägre tillgång och högre
priser på biomassa från skogen.
|
|
|
|
 |
|
Den näring som träden kan ta upp från marken är grunden för
hur trädet växer och mår.
Näringsbalansen i en skog beror på tillskott genom nedfall
och vittring och förluster genom läckage och skörd. Om
förlusterna är större än tillskotten för ett näringsämne är
balansen negativ.
Enbart stamskörd ger negativa näringsbalanser för ett eller
flera näringsämnen på en majoritet av den svenska
skogsarealen.
Vid uttag av GROT (grenar och toppar) jämfört med bara stam,
blir förlusterna upp till dubbelt så stora för kalcium,
tredubblade för kalium och magnesium och fyr- till
femdubblade för fosfor.
GROT-uttag utan kompensation = rovdrift på markens
näringsinnehåll
|
|
